PULSE: Velvet Forever
I många år har det pratats om det utdöende nattlivet i Malmö. Hos kommunen, i folkmun och i medier – och inte minst mellan barer, klubbar och arrangörer – har man diskuterat de försämrade förutsättningarna och den skada det innebär för såväl stadsbilden som attraktiviteten, kulturen och näringslivet. I en rapport beställd av Malmö stad slogs det till och med fast att stadens nattliv var akut hotat.
I höstas inleddes ”PULSE” – ett arvsfondsprojekt mellan Inkonst och STPLN som under tre år ska stärka och lyfta fram klubbkulturen i Malmö. Projektet är uppdelat i tre delar. Strategen Pentti Igor Lindén (bland annat från Skyddsrum) driver ett påverkansarbete med målet att långsiktigt etablera klubbkulturen som en självklar del av Malmö. De andra två delarna är ett utbildningsprogram och ett mentorsprogram för unga klubbkollektiv mellan 18 och 25 år, som drivs av Inkonst.
Efter tio utbildningstillfällen, två dialogmöten med myndigheter och ett residens är det nu dags för det tredje kollektivet att bjuda in till sin kväll på Inkonst, och det här är första gången det inte bjuds in till dans. Det är dags för det queera ambient kollektivet Velvet Forever.
Velvet Forever, vars namn kommer från ”Leather Forever” av Miss Kittin - en låt om BDSM - är ett queert ambient-kollektiv bestående av Malcolm Jeppsson och Li Brun. De träffades när båda var volontärer på Intonal i Inkonsts blackbox, och senare bondade de över Hegel samma natt på vad de beskriver som världens bästa efterfest.
Malcolm, som studerar till lärare på musikhögskolan, och Li, som är journalist, har sedan dess dragits till samma typer av världar och rum. Arbetet inför klubbkvällen på Inkonst har Malcolm haft huvudansvaret för, eftersom Li har gjort i praktik i Berlin de senaste två månaderna. Men grundidén och konceptet har varit tydliga redan från början av utbildningen – de vill inte bjuda in till dans.
Nu sluts cirkeln på ett poetiskt Malmövis när de bjuder in till sin första gemensamma klubbkväll i just Blackboxen på Inkonst – platsen där de träffades första gången, och där Li nu är hemma från Berlin.
Velvet Forever:
– Det är en queerklubb. Det är en ambientklubb. Det är ett rum för att lyssna – ett listening space. Även om vi kan tänka oss att experimentera musikaliskt i framtiden kommer det fortfarande att vara ett listening space - och det är det som definierar hela konceptet. Vi vill inte att det ska handla om svett, utan om något annat. Men det betyder inte att man inte ska kunna skapa connections, som på ett dansgolv. Den där flörtiga, lite kåta stämningen får också finnas där.
Varför sökte ni in till Pulse-projektet?
Velvet Forever:
– Vi höll ett privat event i slutet av 2024 där vi bjöd in 50 personer till min lägenhet. Vi klädde in rummet i lakan och spelade ambient. Egentligen har vi alltså redan testat konceptet – det är bara skalan som är annorlunda nu. Sedan dess har det legat på is, tills en vän rekommenderade oss att söka. Det kändes som ett väldigt tillgängligt och öppet projekt. Vi och de andra kollektiven har kommit hit med så olika förutsättningar och är väldigt olika människor, och det har varit otroligt.
Tror du att projektet kommer göra skillnad för Malmö på lång sikt?
Velvet Forever:
– Ja, det tror jag verkligen. Just för att det är ett treårigt projekt. När saker händer i Malmö händer det ofta väldigt mycket på en gång. Egentligen krävs det ganska lite för att få igång folk. Men så fort man rör sig i den delen av Malmö där människor vill något och strävar efter något är alla tio år äldre och det blir mycket nostalgi – prat om vad man brukade göra. Men det blir aldrig större än så. Min generation vill göra saker här. Vi vill göra saker på vardagar och helger, och känna att man kan välja bort saker utan sociala konsekvenser. Missar du en kväll ska du inte behöva vänta en månad på nästa.
Vad saknas i Malmö?
Velvet Forever:
– Jag saknar en bar. Jag älskar tanken på att gå in på en plats där det finns billig öl och man känner sig lugn. Så fort man är utanför Malmö finns det alltid en sån plats – någonstans man vet att man alltid kan gå, oavsett om det är onsdag eller måndag. Ställen som är öppna hela veckan. Så att det inte bara blir att man går runt och ser fram emot något som händer nästa månad, för att det är det enda man kan tänka sig att göra. Man vill att den queera tryggheten alltid ska finnas där. Jag och mina vänner har alltid använt Vegan Bar som vårt vardagsrum, och så går jag till Inkonst om jag har råd.
Berätta om er klubbkväll på Inkonst.
Velvet Forever:
– Vi kommer att vara i Blackboxen, där scenen placeras i mitten. Man får ta av sig skorna innan man går in. Det projiceras visuals och vi delar in rummet med tyg. Man kan luta sig tillbaka och sitta och lyssna längst bak, ligga på filtar och kuddar och titta upp i taket, eller vara en del av en mer aktiv publik. Det kommer också finnas riktlinjer för hur rummet används. Vill man sitta och snacka med kompisar får man göra det i baren – det är inte syftet med rummet. Vill man ligga och hångla, går det också bra, så länge man visar respekt för alla andra där inne. Jag dj:ar till att börja med, följt av tre liveakter – alla inom ramen för ambientmusik.
Hur central är queerheten i ert koncept och i klubbkvällen?
Velvet Forever:
– Vi är queera, och vi har som princip att bara boka queera akter. Det ska vi försöka hålla fast vid. I början diskuterade vi hur separatistisk en fest på Inkonst kan vara. Svaret är: inte alls. Man kan berätta vilken målgrupp man tänkt sig, mer än så går inte. Queerhet är också ett svårt begrepp – man förstår det ofta bäst när man själv kan identifiera sig med det. För mig handlar queerhet mycket om trygghet, och det finns också en känsla av exklusivitet i det. Det är en viss typ av människor som söker sig till ett sammanhang där man delar erfarenheten av att ens identitet ibland kan göra det svårt att vara på andra platser, särskilt i nattlivet. Ibland kan det räcka att säga att något är queert – det är ju människorna som kommer dit som gör eventet queert.
Det låter nästan som en kväll för en mikrodos.
Velvet Forever:
– Ja, absolut, i allra högsta grad. Men vi vill också vara tydliga med att det inte är något flummigt. Vi är ganska anti new age-kultur. Det här ska inte kännas som ett yogaretreat. Det här är en ärlig, rå queer upplevelse. Det är kanske svårt att beskriva visionen, men rummet kommer att visa vad det är. Det är inga yogamattor och inget “rensa dina chakran”. Det har vi nog av ute i samhället.
 | A guest post by
|